Sjunkande terminspriser på olja, gas och kol.
Systempriset minskade med 6 procent jämfört med föregående vecka och veckomedel landade på 58,3 EUR/MWh.
Spotpriset i elområde SE1 minskade med 37 procent där medel blev 17,1 EUR/MWh. I SE2 minskade spotpriset med 32 procent och veckomedel var 18,2 EUR/MWh medan spotpriset ökade med 1 procent i SE3 där medel blev 46,8 EUR/MWh. I SE4 minskade spotpriset med 6 procent där medel blev 57,3 EUR/MWh.
Terminspriserna på kol minskade med 6,2 procent och hade ett veckomedel på 112,1 USD/ton, oljepriset minskade med 8,2 procent och veckomedlet landade på 101 USD/fat, gaspriset sjönk med 6 procent där veckomedel blev 47,3 EUR/MWh.
I Sverige låg medeltemperaturen på 5,6 grader vilket är något varmare än normalen (5,4 grader).
I Sverige låg den tillgängliga kärnkraften på i genomsnitt 68 procent och i Norden låg den på 72 procent.
Vindkraftsproduktionen i Sverige ökade med 20 procent och i Norden ökade vindkraften med 2 procent jämfört med föregående vecka.
Energimarknadsinspektionen beslutade i april 2022 att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift senast den 1 januari 2027. Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter är dock sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller. Detta har lett till att effektavgifterna skiljer sig mycket åt mellan elnätsföretagen. Avgifterna ska uppmuntra till ett mer effektivt nyttjande av elnäten, men för många kunder har modellen varit svår att förstå och inneburit höga kostnader. I vissa fall har modellerna inte heller varit anpassade till samhällets behov av ökad elektrifiering.
Regeringen anser att kunden ska mötas av transparens och behandlas lika så långt det är rimligt. Det gäller oavsett vilket elnätsföretag som kunden har avtal med. Regeringen bedömer därför att det finns skäl för att skjuta upp införandet av effektavgifter för hela kundkollektivet i Sverige. Därmed ger regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva de aktuella föreskrifterna.
Samtidigt får Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Den nya utformningen bör vara transparent, icke-diskriminerande och proportionerlig utifrån avgiftens syfte samt kundens storlek och behov. Modellen bör även ge incitament och prissignaler för kunderna att anpassa sin förbrukning.
Målet med den nya prismodellen för elnätstariffer* som inkluderar en effektavgift är att elnäten ska användas mer effektivt. Alla elnätsföretag ska ha infört prismodellen senast 2027, men flera har redan börjat. Här förklarar vi hur prismodellen är uppbyggd och vad du som elanvändare bör tänka på.
Energimarknadsinspektionen (Ei) har bestämt att alla elnätsföretag ska införa en ny prismodell som bland annat inkluderar en effektavgift. Ei:s föreskrifter om prismodellen trädde i kraft 2022 och ska börja användas senast 1 januari 2027. Fram till 2027 har varje elnätsföretag möjlighet att testa hur de ska utforma detaljerna i modellen och stegvis göra förändringar av sin tariff. Från och med 1 januari 2027 ska dock elnätstariffen vara utformad enligt de krav som ställs upp i föreskriften.
Bakgrunden till den nya prismodellen är att vår användning av el ökar och att det blir trångt i elnäten, vilket till exempel kan hindra företag och kommuner att växa. En del av lösningen är att bygga ut elnäten, men det tar tid och är kostsamt, en annan del är att nyttja de befintliga elnäten mer effektivt genom att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då efterfrågan är lägre. Detta skulle också innebära en lägre kostnad för elsystemet generellt, vilket kan leda till genomsnittligt lägre elnätstariffer.
— Det här sättet att betala för att använda elnätet är egentligen inte nytt. Större kunder, till exempel industrier, har haft en effektavgift under många år. Nu har vi kommit till en punkt där även hushållen behöver bidra till att effektivisera elnäten, säger Sandra Vilenius, analytiker på Ei.
Den nya prismodellen med en effektavgift strävar efter att skapa incitament för hushåll och mindre elanvändare att anpassa sin elanvändning, samt att ge hushållen mer rättvisa kostnader.
Den som vill använda mycket el samtidigt och vid en tidpunkt då efterfrågan är stor kan komma att få betala mer, medan den som sprider ut sin elanvändning och/eller flyttar den till tider då efterfrågan är låg kan komma att få betala mindre. Det är hur mycket effekt som används samtidigt och när på dygnet, som till största del avgör hur hög elnätskostnaden kan bli.
Om du använder mycket el samtidigt bildas en topp i din elanvändning, en så kallad effekttopp – effekten blir hög. Om du däremot sprider ut din elanvändning och gör en sak i taget blir effekttoppen lägre – effekten blir låg. Mängden energi är densamma men din effektavgift blir högre eller lägre beroende på hur du agerar och hur din avgift är utformad.
Prismodellen innebär att det fortfarande är varje enskilt elnätsföretag som utifrån sina egna förutsättningar bestämmer i detalj hur de utformar tarifferna för sitt elnät. Därför kan avgiften se lite olika ut beroende på vilket elnätsföretag som äger och förvaltar elnätet där din fastighet är belägen. Den nya prismodellen påverkar inte elhandelsavtalet, utan gäller endast tariffen för elnätet.
Den nya prismodellen innebär att elnätsföretagens tariffer ska bestå av fyra komponenter; en fast avgift, en kundspecifik avgift, en energiavgift och en effektavgift, se nedan.
Energiavgiften kan och effektavgiften ska, vara tidsdifferentierad, vilket betyder att avgiften varierar beroende på tid på dygnet och/eller efter årstid. För en enskild elanvändare kan det innebära att kostnaderna kan öka eller minska beroende på när och i vilken omfattning man nyttjar elnätet. Den nya prismodellen är utformad för att vara intäktsneutral, vilket betyder att elnätsföretagen varken kommer att ta mer eller mindre betalt av sina kundkollektiv.
Elnätsföretagen kan ha valt att benämna komponenterna i elnätsavgiften på ett annat sätt än nedan. Här benämner vi komponenterna så som de benämns i föreskriften.
Bli ”Flexibel – styr din elanvändning” . Klicka på länken och se filmen.
Flexibel elanvändning kallas också för efterfrågeflexibilitet. Det innebär att du anpassar din elanvändning efter elpriset och belastningen på elnätet.
Genom att använda elen mer flexibelt bidrar du till ett mer hållbart elsystem och en bättre miljö samtidigt som du sänker dina elkostnader.
Flexibla elanvändare kan minska risken för effektbrist, begränsningar i elnätet och onödigt höga elkostnader.
Vad får jag göra själv och vad får jag inte göra själv?
Kolla elsäkerhetsverkets sida om ’koppla säkert’ så finner du många svar!
https://www.elsakerhetsverket.se/kopplasakert/
Elavbrott – vad gör jag nu?
Värme i villan vid längre elavbrott
Du får bland annat reda på hur snabbt ett hus kyls ut, vad som kan hända om temperaturen blir för låg och vilka hjälpmedel du kan använda för att värma huset